Vaknade upp idag utvilad och glad över att kattkräket inte väckt oss klockan 5 som vanligt, och efter gårdagens skitfiske var jag sugen på lite kantarellplockning och frugan var med på noterna. Väl framme på ett ställe som såg hett ut mitt i ingenmansland så kommer jag tyvärr på att jag är ju livrädd för älg, och vad är det första vi ser, jo färska älgavtryck i marken och en hög med skit. Ok, bara att bita ihop och ta ett par steg åt gången, ser jäkligt älgigt ut där skogen sluttar upp mot de mörka granarna. Kan nästan svära på att det stog minst en älg och glodde på oss eller framför allt mig. Till historien hör att jag blivit jagad av älg två gånger tidigare och det har satt sina spår i min hjärna och min hjärna säger just då att det är nog säkrast du sätter dig i bilen igen, du vet ju hur det gick sist. Inser att jag tittar mer upp i skogen, mellan grenar och snår istället för att titta ner och försöka upptäcka det fantastiska guldet som ska växa där.
Men allteftersom så blir jag modigare och vi går längre och djupare in i skogen men jag håller mig nära frugan och är självklart redo att springa allt vad jag orkar. Resultatet av denna skogstur blev en jävla sketen kantarell, en. Va fan gör man med en kantarell, buljong var det enda jag kunde komma på och det kändes ju lite futtigt så vi kastade ut den ur bilen på vägen hem.
/Martin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar